Konfirmation för son nr 2
Idag var det konfirmation för son nr2. Tänk att jag lyckats vara gravid på båda stora sönernas konfirmationer. Trodde att första sonens skulle vara värst men det var nästan värre nu med alla känslorna. Tänk att båda mina "små" pojkar är så stora. Började tänka så mycket så det kom några tårar i kyrkan innan de ens börjat. Det är både jobbig och roligt när barnen blir stora. Men det känns samtidig så sorgligt att tiden går så fort.
Det kom lite tårar då och då i kyrkan, är ju känslig vanligtvis men extra mycket nu. Hatar det. Varje gång de spelas musik i kyrkan får jag svårt att hålla tillbaka tårarna, speciellt om de är musik jag känner till. Oftast är det ju samma låtar och psalmer som man hört genom livet. Är väl därför det blir så mycket känslor. Kyrkklockor brukar jag också ha svårt för men nu tror jag inte de hade några.
Han försökte smita undan men jag lyckats hitta honom och såg till att han hamnade på bilden. Tyvärr regnade annars hade det nog blivit fler bilder.
En med lillasyrran också. Jag hade velat ha haft med hela familjen men vi blev lite utsprida och ingen ville direkt vara ute i regnet.
Efter kyrkan åkte vi hem till min bror för att fika. Tyvärr så missade min bror det. Först var hans färdtjänst sen och sen åkte assistenten iväg med honom för att äta ute. Nånstans hade inte infon gått fram att vi skulle ha festen där. Så tråkigt att han missade det men vi i familjen stannade en stund extra. Det är inte ens säkert att han kommer komma ihåg konfirmationen. Han minns inte Milos dop och då var han ändå gudfar. Men vi får se.
Jag hade tänkt ta bilder på det som jag bakat men tyvärr glömde jag det. Jag är iallafall väldig nöjd med jordgubbsglasstårtan som jag bakade. Resten var jag inte så sugen på. Blir väl så när man stått i köket i flera timmar, då försvinner det mesta av sötsuget. Lika bra det eftersom jag lyckats få gravidtetsdiabetes igen.
Nu är jag trött, har varit ganske utslagen resten av dagen. Både fysiskt och känslomässigt. Mannen är ute och kör bil på Summer meet så jag har varit själv med alla barn, men de stora har fått passa den lilla ett tag så jag har kunnat vila en stund. Snart ska jag försöka natta mina små och kanske få se en film i lugn och ro.
